Apropå kaffe

I Spanien dricker man café con leche/ café amb llet (som man säger på katalan).
Denna café amb llet tillagas på lite olika sätt beroende på vart man hamnar.
Man trillar in på ett litet kafé och får en blaskig kaffe med mycket mjölk. Besvikelse. Ingen fart. No fuerza.
Men sen när man minst anar det så kommer det in en liten kopp of heaven. Den lever man på hela helgen.

Hemma på min gata i Stockholm satt två spanjorer på uteserveringen. Hon (en ung tjej) beställer in en svensk café con leche. Löfbergs lila och mellanmjölk.
Hon sa att det var den godaste kaffe hon någonsin druckit - även om den var lite underlig.
Vissa saker förändras inte


förslag på bild: En kaffekopp.

Tillägg

Jag missade något med min lista över jobbiga grejer med weekends. till listan tillägger jag nu det nedsatta immunförsvaret som kommer med höghöjdsflygning.

jag känner ingen smak, kaffet smakar ingenting. halsen är som sandpapper.

(det blir inga bilder, men jag skriver ändå. kanske lika bra till det här inlägget.)

Till Spanien

Idag åker jag till Spanien, så vi hörs inte på ett par dagar.
Hasta la vista som man säger!

Action på jobbet

Ni vet de där små nagellacken från depend som kostar 25 kronor? det är ingen stor investering - som en kaffe.
Östermalmsdamen (40 årsåldern) kom in och granskade den lilla flaskan. Det var ett svårt val eftersom hon inte visste om det var den färgen hon hade hemma.
"Går den inte lite i blått?"
"Ja, fast det är samma nummer på dom. Det kan vara ljuset här inne."

När jag säger det tittar hon så där misstroget på mig. Så där misstroget att hon inte ens försöker dölja sin misstrogenhet.
"Ja, den kostar ju bara 25 kronor, det är ju ingen jätteinvestering. blir det fel så får du använda den till tånaglarna" försöker jag.
Hon håller fast den misstrogna blicken, jag ska minsann veta att det är mitt fel om det är fel färg nu.
Sedan säger hon:
"Kan jag lägga undan den? Så får jag tänka lite."


I find this a bit odd

Allting är lättare när man är snygg

Idag var jag ute med min nya frisyr. nyklippt och nyfärgad.
som min frisör säger: allting är lättare när man är snygg.
Allting blir ju också jobbigare när man är ful.
klart slut!

Men nej...

jag ska bara meddela att jag nu tar bort det senaste inlägget om att "Hermans hörna" spelas in på kaffebaren. Det var för patetiskt. förlåt för det lilla utspelet. känns som om man är hundra år gammal när man sitter och tittar på "Det kungliga bröllopet" på ettan och dessutom kommenterar på bloggen. Jag dör lite. ångesten sköljer över mig.

Minimalist, javisst!

Problemet med att åka på weekends,. Ni ba: "Hallå, i-landsproblem!"
... är att man är rätt ihopskrynklad när man kommer tillbaka. Man har konstant vätskebrist och andra gradens brännskador. fina linjer är inte längre fina - istället ser man ut som arga kockens panna.
så jag håller på att lösa problemet. Inte så att jag ska åka ner med solskyddsfaktor 40 och dricka skivad frukt, (det vore waste of time and money).

Jag har istället packat den ultimata necessären med prover. alla på jobbet har bidragit och hjälpt till.
minikrämer och minitvätt - miniansiktsvatten och miniläppglans med solskydd. allt är så mini - och självklart miniparfym. allt i lyxiga märken.
När alla stackare står där i tullen med sina plastpåsar med läppglanskladd så kommer jag ta upp min sidennecessär. Då kommer tullgubbarna höja på ögonbrynen och nicka menande mot varandra som för att säga:
"Här kommer en som reser med stil."

Jag eller Jade

Jag ska börja packa idag. inte för att jag stressar utan för att jag faktiskt jobbar sent hela veckan, så det börjar bli lite sista chansen nu.
då ska jag bara säga er - är det tur att jag har min älskade mishmash som tvättar allt. Bokat tvättstugan igår och har tvättat tre maskiner.
Jag kommer se helt "stunning" ut när jag går av planet på barcelona airport. Ren och nystruken.
I år satsar jag på att vara riktigt ibiza-chic, (precis som alla de tidigare åren).
Jag kommer se ut som Jade Jagger en vanlig torsdag.

Rösta FI?

Jag blir lite trött på gubbväldet. idag såg jag två personer, ett par. De skulle köpa glass. något mysigt på söndagkvällen. helt normalt. eller?
Men just när allt var som normalast så får den ena i paret inte välja sin glass själv.
kvinnan sa: jag vill inte ha isglass.
gubben svarade: jaha, synd det är det du får.
end of discussion.


Då ville jag rusa fram som alla flickvänners beskyddare och slå ner honom. Jag kommer klä ut mig och flyga runt stan på nätterna. allt för att gubbarna ska känna sig osäkra. De kommer bara att se min ljusblåa cape utanför fönstret så kommer de att fatta. FFF kommer det stå på magen.

Frihet för flickvänner! (förut stod det "fram för frihet för flickvänner" - men jag satsade på något lite mer slagkraftigt).

fan asså fan. idioter överallt.

Godiskriget

Idag var det ett jävla ståhej på lilla ica aspudden. Köerna ringlade sig ut på gatan. Jag var tvungen att nyfiket ställa mig på tå för att se över folks huvuden.
Idag kostade lösviktsgodiset nämligen ynka 29,90. en liten lapp hängde på dörrarna och tjockisar ställde sig för att läsa och utvärdera. "är det värt det? det är ju ändå ett billigt - hur mycket tjänar jag inte på det här?" Vissa hade inga samvetskval, utan brottade sig fram med skopan i högsta hugg.
Det var fullt krig, från min plats såg jag hur det yrde krutdamm kring gubbarna och tanterna och sockret regnade som aska.
när jag väl kom fram till godishyllan så var det fullkomlig massaker på de stackars sega råttor som fanns kvar.
runt niotiden ikväll lade sig oroligheterna. området vid ingången står nu tomt och krigshärjat.

Det här är inte barn. De som brottas längst fram i linjen är vuxna.

Typ 5 dagar kvar...

tills jag reser till barcelona alltså. Det har känts som en evighet sedan jag bokade resan. har räknat dagarna i två veckor.

Fotograferingen

Jag förstår att många, i alla fall någon av mina två följare, är lite spända på hur gårdagen gick. Så här kommer senaste nytt.
Gårdagen gick riktigt bra, man är ju en estet. Bilderna är så pass snygga att bildbyråerna redan flåsar mig i nacken.
så jag är rätt nöjd. min kritiska man tittade på det och sa:
- Hmpf!
Men vem bryr sig? i´m on top of the world.

Fejk-lola

Idag är den dagen då min stora bluff ska synas. Jag har blivit tillfrågad att göra ett fotojobb med en av Sveriges största komiker.

- paus för skratt -
Jag har alltså min lilla kamera och massor med påsar och pinaler med mig för att jag ska se ut som en fotograf. - en professionell fotograf. det är ju ändå de stora glossiga magasinen som ska köpa artikeln. Och artikeln skriver min kompis, hon e duktig. Vi får nog ett mittuppslag.

Africa in Aspudden

ligger här i rabatten och svettas. ätit sill med potäter och knäcke - och det är ju inte så afrika. det är alltså bara musiken och värmen som är afrika. och inspirationen.

På omöjligt uppdrag

Många, väldigt många kommer in och vill bli sminkade. och ännu fler öppnar med:
- Jag skulle vilja se ut som den där tjejen i reklamen, typ ha så jämn hy. Kan du fixa det?

- Hon är ju ganska retuscherad, det blir aldrig detsamma i verkligheten. man får jobba utifrån de individuella förutsättningarna, försöker jag.
Överraskande många frågar då:
- Vadå retusch?

Lite skrämmande faktiskt.

ännu ett par mobbare

mobbardojjor

De kostade bara 49.50, det var därför jag än en gång föll för dom. flipflops är riktiga mobbare, som klassens elakaste kille. det gör lixom bara ont.

Planos

...skulle ön kunna heta. Men det gör den inte, det är bara jag som försöker skoja till det lite. genom att blanda ordet planer med de grekiska öar man brukar hamna på i sista minuten.

Ett år vill jag kunna åka ner till mitt lilla hus på Capri, dra upp gardinerna, för att vara en hel sommar.
- men som vanligt blir det bonjour tristesse i tanto.

tidig morgon

varit uppe sedan kvart över sex. det är ljust och härligt, suttit i soffan och sminkat mig och druckit kaffe. Anna och Jakob har redan hört av sig. verkar bli bra idag!

zzzz...

tittat på Che - andra delen. oj oj oj, vad långtråkigt det är. den är så långsam och vacker. sorglig med skakiga bilder. jag är kär i benicio del toro, men oj vad tråkigt det är.

På väg hem

En liten teckning över mariatorgets t-bane-station. Jag tecknade denna på vägen hem. Mariatorget är faktiskt lite gladare i verkligheten. Men med svart kol blir det lite svårare så att säga. Som igor skulle ha sagt: "Man är ju fett djup."

Hemma hos moster

Jag har träffat mina mostrar ikväll och min kusin. det är så mysigt att sitta och prata med dom! och jättegod mat. Den här teckningen är lite inspirerad av Pernillas varma hem.

inget viktigt

Igår kväll var jag ute med amanda och linda. vi drack öl och ramlade runt på stan. Skötte oss kan man väl säga. mmm . . . nu till idag:

Jag har börjat följa en videoblogg! Jag började dagen i sängen, läsandes Svahns blogg om märkligheter på DN. (orkar så inte länka). När jag ramlade in på youtube och nu har jag plötsligt börjat följa en tjej i USA som gör Make-up-tutorials i sin videoblogg. Hon gör helt galna grejer. Det är färg överallt. Otroligt kreativ tjej! Så nu ska jag sminka mig lite. dölja ögonbrynen och ni vet.. lägga upp det på facebook.

mmm. . .
klart slut varulvstjut!

ps. de som videobloggar måste känna sig jättejättetöntiga. de sitter och pratar rakt ut till ingen + att de filmar galenskapen. ds.

Att nära sin dröm

Vad jag ska göra nu? Kanske gå på konstskola. Illustrera.
Svärmor svarar:
- Konstskola är för själen. Åhléns är för kroppen.

kokosnöten

Jag går i affären, jag skakar på en kokosnöt och - det är någonting hårt i den.
- Det är kokosmjölk, säger en besserwisser.
Så jag skakar alla kokosnötterna för att kolla. Ingen annan låter.
Vad kan de va?!!
Den där kokosnöten har hållit mig vaken hela natten.

Lite ornitologi

På min gård bor det en gigantisk duva. Den är monstruös. Man skulle kunna ta betalt för att visa den.
Den rör sig inte så mycket, utan håller sig till en stubbe där vänliga själar hela vintern har lagt ut mat.
Den rör sig långsamt, han går och pickar. Ibland flyger han upp och sätter sig på en lyktstolpe.
Idag tänkte jag ta kort på honom, (eftersom jag är ledig och alltså inte gör något annat än att rita och titta ut genom fönstret) men då plötsligt såg jag att de var två. De var två!
Det är alltså två helt gigantiska duvor som bor här utanför. Den ena är fortfarande lite större, men den andra är på god väg att bli en tjockis han oxå.
herregud, the circle of snabbmatstiden.

en räddande ängel

På söndagarna händer väldigt lite på jobbet. Vi mest står... och tittar... och putsar. Allt putsas. Det gör att vi blir slöa. Vi står och är slöa och om någon frågar oss om någonting som inte berör kosmetiken så är vi väldigt upptagna... med att putsa.
Mitt mål den här månaden är att ha fem konsultationer per dag. En konsultation är när man sätter kunden ner och rekommenderar samt provar på.
Ingen ville ha någon konsultation idag. Det såg mörkt ut, jag skulle inte klara målet. Men vid tretiden så dök en liten räddande ängel upp och med liten menar jag liten. Vad kan hon vara, nio tio år kanske? Hennes pappa frågade om jag kunde sminka henne lite. Så hon satt där med benen dinglande från den höga regissörsstolen. Och jag la rosa glitter på ögonlocken och glitter på läpparna.
hon tog handspegeln och det var ett tag osäkert om hon skulle börja gråta eller skratta. Hon begrundade. Sedan sprack hon upp i det största leendet. Det värmde ett armt kosmetiktants-hjärta.


förf. anm. författaren är god vän med både pappan och flickan sedan tidigare. och ja: Konsultation, check!

Vernissage

Det är bra det philippa gör. Jättebra. Skira bilder på kvinnor, spets och bröst. På ett fantastiskt papper.
Det är när jag ser de andras verk som jag blir osäker.
de är lite: "oj så konstnärlig jag är - här fotar jag lite uppochner".
"här fotar jag mitt eget stativ- lixom är det jag som är osynlig mot en spegel eller står stativet där helt självt i skogen?"
"Oj så uppochner och blått och konstnärligt".
det sammanfattar på ett ungefär vad jag har upplevt... ett tomt intet.
philippa var bäst. bilder som faktiskt pratade med mig. talade till mig?


och oj så konstnärlig jag är

Saker jag skulle ha gjort...

Det finns en del saker som jag skulle vilja ha gjort. ja visst tänker ni - bah, finns grejer jag skulle vilja ha gjort innan 30.
men jag menar inte så, jag menar så här:
Ibland när jag ser en bok så känner jag - den där skulle jag ha skrivit.
thats all folks

Leopard på jobbet

Småtjejerna kallar Brun-Utan- Sol för BUS. Det står ofta BUS i tidningar, varpå ALLA vuxna människor (framförallt kvinnor i 40-årsåldern) missuppfattar vad BUS egentligen är.
Kvinna: - Jag söker Helena Rubinsteins BUS för benen.
Jag: - Ja, det här är Helena Rubinsteins brun utan sol.
Kvinna: - Det står ju inte BUS på tuben.
Jag: - BUS är en förkortning för Brun utan sol.
Kvinna: - Ja, men det fattar jag väl. Men den ska heta BUS, annars är det inte rätt.

Idiot?
Och så vidare, och så vidare.
Ja- ni fattar.

Leopard

Jag är jätteduktig på att lägga på brun utan sol. det blir alltid jämnt. Men igårkväll så stod jag och sprejade min brun utan sol när den plötsligt tog slut. Jag försökte jämna ut det. men nu är jag helt enkelt prickig. kattkvinnan.

Gårdsmorsor

Vi har varit morsor på gården, jag och anna satt på en filt på gården. åt mamma scans köttbullar och chokladfingrar. Aron åkte rutschkana. Vi satt i solen. Drack kaffe. det blåste lite. vi hånade de oroliga hönsmorsorna. Livet snurrar liksom i härliga virvlar nu. ingenting är omöjligt, framtiden ligger för oss och så vidare. Jag tror visst att det blåste in lite positivitet i hövve.

jag är ju som ni vet, rätt så poppis. Så man har ju blivit bjuden på middag ikväll igen. man är ju rätt poppis som sagt.

Solig morgon med Blondie. Ni vet - göra ingenting. Gå ner till sjön och fiska i flera timmar, doppa fötterna. Sånt där man gör i italiensk film.
Klänningen här ovan kommer från beyond retro och köptes in i förrgår. kändes riktigt ligga vid sjön och fiska och knapra på grässtrån.

Tur att man är filmvetare...

Det vore smaskigt, katastrofalt, men mycket smaskigt om Dustin Hoffman sprang in den 19:e juni i Storkyrkan och rymde med kronprinsessan likt i Mandomsprovet. Eller om kronprinsessan själv springer iväg från bröllopet som Julia Roberts i Runaway Bride. Vår prinsessa skulle förstås hoppa på tvåans buss mot Sofia istället för att rida iväg på en häst. Hon och Dustin skulle sitta längst bak i bussen och titta framåt. Rakt mot framtiden.

Live från köket

Det blir rosa maränger som bakas här på morgonen. Lyssnat både på melodikrysset och musiktimmen i p3. Det har tagit lång tid den här morgonen att få marängen fluffig och rosa med cypress hill i bakgrunden.
Samtidigt försöker jag tänka ut något till min krönika. tänkte referera lite till The Wedding Singer - där bröllopssångarens brustna hjärta verkligen förstör ett bröllop. är det roligt? min humor har totalt tappat självförtroendet.