Så, en rätt tuff måndag på jobbet och jag kommer hem sent. Vi orkar inte laga nån mat. Vart ska vi gå? allting stänger om 45 min. Vi åt gott. Steaks och öl och bakad potatis! Long horn i hornstull.
Sen kommer det historiska, det jag vill dela med mig av: Jag betalade!
Nu förverkligar jag äntligen mina jämställdhetsideal.
Den snygga grabben som trollade fram maten tog pengarna och vi bestämde att Mishmash skulle ge en sedel i dricks.
Han gav sin sedel och grabben tittade tacksamt honom in i ögonen och nickade.
Här betalar man lixom och mish får ett tack!
Nu går jämställdhetskampen plötsligt bakåt! jag kommer ju aldrig mer vilja betala! Det är så här patriarkatet håller ihop.
Med nickningar och axelklapp.
Sedan gick vi till Judit & Bertil och Mish köpte drinkar hela kvällen.
Och efter ett par drinkar, vad gör då en nickning?
Vad kan man förvänta sig när han har betalat varenda drink och middag, lunch och fika för mig i tre år?
I´m a kept woman - and proud.
Ja, vi firar tre år!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar